3D World

3D-printning (3DP) är en tillverkningsmetod där föremål skapas med hjälp av olika material, lager för lager, i en 3D-printer. Printern styrs med hjälp av programvara, s.k. 3D Computer-Aided Design (CAD) data. Vid 3D-printning minskar antal steg i tillverkningsprocessen till ett genom att flera steg slås ihop till ett. Dessutom ersätts viss transport av insatsvaror av överföringar av digital information, dvs. data. Vid 3D-printning är skapandet och överförandet av CAD-filen den centrala komponenten i tillverkningsprocessen. Den är även den största skillnaden mellan 3DP och traditionella tillverkningsmetoder. De främsta egenskaperna som 3DP medför är en, i princip, borttagande av skalfördelar och att en ökad produktkomplexitet i stort sätt inte medför några högre tillverkningskostnader. Härmed minskas de ekonomiska fördelarna med masstillverkning och tillåter lönsam tillverkning av även mindre volymer. Samtidigt försvinner problematiken med att det är dyrare att producera mer komplexa varor. Det blir i stort sett lika dyrt att skapa enkla som komplexa produkter. Tillverkningen (själva printningen) kan därmed flyttas närmare kunderna (s.k. ”near-shoring”) och öka anpassning till olika kunders individuella behov och krav. 3DP används alltmer i olika sektorer. Tittar man på 3DP utifrån ett handelsperspektiv så uppstår två frågor:

1. Ändrar 3DP hur företagen handlar med varandra och vad de handlar med?

2. Är Världshandelsorganisationens (WTO) regelverk rustat att hantera 3D-baserad

produktion och handel med 3D-tillverkade varor? 3DP förändrar handels- och tillverkningsflöden. Tekniken möjliggör även för nya aktörer att delta i handeln och produktionen. 3DP ändrar dessutom produktionsprocessen då inga andra insats-
varor än materialet som ska användas i printern (”bläcket”) längre behövs. Det tillåter även att tillverkning kan flytta och spridas geografiskt, närmare kunderna. Insatsvaror ersätts av CAD-filer och en central digital insatstjänst förs in i produktionsprocessen. Produktionskedjan blir således kortare än tidigare.

Nya företag, många gånger små verksamheter och privatpersoner, får ökade möjligheter att bli en del av en varas produktionskedja och delta i tillverkningsprocessen. Detta inkluderar skapare av CAD-filer och företag som driver de molnbaserade plattformar där filerna skapas och säljs. Även nya tillverkare får möjlighet att hitta nischmarknader för småskalig försäljning. Nya former av företag har dykt upp, som t.ex. “print shops” och så kallade “FabLabs”, dit kunder kan vända sig för att få föremål skapade och printade. På importsidan dyker nya ”bläcktillverkare” upp även om traditionella råvaruförädlare troligen kommer att fortsätta dominera denna del av produktions-
kedjan….

Download full report